Den 17 juni publicerar Prognoscentret nya prognoser för den svenska anläggningsmarknaden. Vi intervjuade vår analytiker Mårten Pappila om nuläget och utsikterna framåt.
Inledningen av 2025 har präglats av turbulens och osäkerhet. Påverkas anläggningsmarknaden av det som sker i omvärlden?
- Till skillnad mot byggsektorn finansieras anläggningsmarknaden i mycket högre grad av offentliga medel från stat och kommun vilket gör att den inte är lika konjunkturkänslig, även om de senaste årens kraftigt stigande byggkostnader och räntor har dämpat aktiviteten.
Så vad betyder det för anläggningsmarknaden?
- Sektorn utgör en central del i omställningen till ett fossilfritt samhälle och för att nå klimatmålen samt är central för försvarets behov. Svensk infrastruktur har också stora behov av underhåll, reinvesteringar och nyinvesteringar. Den nya nationella planen som bland annat vill göra något år den stora underhållsskulden i vägar och järnvägar, upprustningen av försvaret, urbaniseringen som fortgår samt stora industriella investeringar och ökade energibehov driver utvecklingen. Sveriges låga statsskuld, övergången från överskottsmål till balansmål samt ökad upplåning utanför det finanspolitiska ramverket till bland annat försvar och troligen kärnkraft framöver ger också goda finansieringsförutsättningar.
Och vilka eventuella utmaningar finns?
- I den andra vågskålen ska man komma ihåg att det precis som i många andra branscher finns kompetensbrist samt andra kapacitetsproblem som t.ex. Trafikverkets upphandlingsförmåga. Dessutom är det ett problem med utdragna tillståndsprocesser samt ändrade politiska prioriteringar vid regeringsskifte.
Vad tror du om den kommande prognosen jämfört med den som publicerades i slutet av 2024?
- Vi gör anläggningsprognosen två gånger per år och revideringarna brukar vara lite större i höstprognosen eftersom höstbudgeten har kommit då. I prognosen från hösten 2024 tog vi även hänsyn till den kommande nationella planen som visar på en kraftig tillväxt på 200 miljarder kronor i fasta priser för åren 2026-2037. Revideringarna i vårbudgeten innebar bland annat lite mer pengar till vägunderhåll och vi kommer även revidera upp försvarsanläggningar samt VA-anläggningar något, vindkraft i segmentet energi revideras ned lite grand. Men prognosen är inte klar än så det återstår att se hur övriga segment revideras och vilken totaleffekten blir.
Hur går det för den svenska anläggningsmarknaden jämfört med övriga nordiska länder?
- Värdet av den totala anläggningsmarknaden är mer än dubbelt så stort i Sverige jämfört med övriga nordiska länder som har ungefär samma storlek på sina marknader. Prognosen pekar på tillväxt under kommande år i alla länder, och visar även på en något högre tillväxttakt i Sverige än i Norge, Finland och Danmark.
Och hur utvecklas de olika segmenten?
- I Sverige väntas utbyggnaden av elnäten samt investeringar i vägar och järnvägar bidra mest till tillväxten framöver. Investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder väntas också vara historiskt höga under prognosperioden. Den norska nationella transportplanen är lite mer restriktiv än den svenska och några projekt har skurits ned, byggnation inom energi väntas bidra mest till tillväxten framöver i Norge. I Finland väntas järnvägsinvesteringar växa starkt efter en nedgång i fjol och den danska ekonomin lever lite sitt eget liv med en stark samhällsekonomi och en anläggningsmarknad som vuxit mycket under de senaste åren. I Danmark väntas anläggningsmarknaden fortsätta växa, främst drivet av nya vägbyggen samt energianläggningar, men i lite långsammare takt än senaste åren på grund av kapacitetsproblem.
- Regional och nationell nivå.
- Olika segment: väg, järn-och spårväg, marin infrastruktur, energianläggning, kommunaltekniska anläggningar, övrig anläggning.
- Projekt samt drift-och underhållsåtgärder.
Behöver du detaljerade insikter och analyser av anläggningsmarknaden? Läs mer om prognoserna här.
